Maritimt arbetsliv

En fysisk, social och organisatorisk arbetsmiljö som bidrar till ett långsiktigt hållbart arbetsliv är en strategisk utmaning på såväl nationell som global nivå. I Sverige har regeringen antagit en arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet som pekar ut riktningen för åren 2016–2020 (Skr. 2015/16:80). Genom arbetsmiljöstrategin identifieras tre områden som särskilt prioriterade: nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor, ett hållbart arbetsliv samt en god psykosocial arbetsmiljö. På internationell nivå arbetar FN:s sjöfartsorgan IMO för att implementera och genomföra Agenda 2030 för hållbar utveckling. Här har svensk sjöfart stor möjlighet att agera förebild för att uppnå de globala målen inom det maritima arbetslivet.

De tekniska och administrativa system som ska hanteras i arbetslivet blir allt mer komplexa och ställer nya krav på användaren för att övervaka, kontrollera och lösa nya typer av situationer. Utformningen av dessa system påverkar individens prestation, hälsa och välbefinnande men också personalens motivation, attityder och beteenden. Därmed påverkas organisationens totala effektivitet och konkurrenskraft, liksom dess möjlighet att hantera förändringar och säkerhetsutmaningar. Forskningen ska sträva efter att skapa goda och stressfria arbetsförhållanden inom såväl nationell som internationell sjöfart, fria från psykosociala problem och dålig arbetsmiljö till följd av minskade besättningsstorlekar, mindre marginaler i logistikkedjan och brister i design av ny teknik m.m.

Inför en framtid där människor kan förväntas arbeta allt högre upp i åldrarna krävs, utöver möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling, arbetsförhållanden och arbetsvillkor som förebygger risken för tidigt utträde från arbetslivet samtidigt som nödvändig kunskapsöverföring kan säkerställas. Jämlika och inkluderande arbetsplatser där alla, oavsett exempelvis kön, etnisk tillhörighet eller religion, ges samma möjligheter att påverka sitt arbetsliv, och där deras arbete och kompetenser värderas likvärdigt är en förutsättning för en framtida socialt hållbar utveckling.

Området berör i första hand det sociala hållbarhetsperspektivet, samtidigt som ett väl fungerande maritimt arbetsliv är en grundpelare för ekonomiskt hållbar sjöfart. Det krävs intensifierad forskning om hur organisationer och system kan utformas för ett långsiktigt hållbart maritimt arbetsliv. Det krävs även ökad kunskap om samspelet mellan ledning, chefer och medarbetare i flerkulturella miljöer med geografiskt spridda arbetsplatser och hur ledarskapet förhåller sig till ett arbetsliv som är ställt under fortlöpande förändring. Mer forskning behövs också för att förstå hur tekniska och administrativa system inom sjöfarten kan utformas, implementeras och underhållas för att öka dess användbarhet och minska risken för psykisk och fysisk ohälsa, suboptimeringar, felhandlingar och olyckor som kan medföra personskador och skada på fartyg och miljö. Förutsättningarna för att skapa ett hållbart maritimt arbetsliv ligger också i att lyfta vissa frågor till mer tvärvetenskapliga perspektiv och använda erfarenheter från andra områden, utöver sjöfart.

Inom Lighthouse pågår två förstudier kring maritimt arbetsliv, Kompetensförsörjning inom den maritima näringen samt en inventering av forskningsbehov avseende regelverk, pedagogiska behov och människa/maskin-interaktion i fartygens framtida automatiserade och digitaliserade system. Inom Lighthouse postdoktor-program pågår även forskning som fokuserar på de konsekvenser autonoma fartyg kan ha för fartygets organisation, sjöfartsyrket och förhållandet mellan sjöfartens intressenter.