Så blir Sveriges nya polarforskningsfartyg

Polarforskningsfartyget Oden är världsledande i sin kategori, men när det över 30 år gamla fartyget pensioneras är tanken att Sverige ska stärka sin position ytterligare. Ett nytt större klimatneutralt fartyg kommer att vara såpass outstanding att andra länder inte kan låta bli att hjälpa till med finansieringen.

Isarna smälter i Arktis. Behövs verkligen ett nytt och väldigt dyrt isbrytande polarforskningsfartyg då? Katarina Gårdfeldt skrattar åt frågan som hon bett mig ställa.

– Det är sant att isarna minskar i utbredning sommartid, men vintertid är det fortfarande tjockt med is. Och i Högarktis, alltså vid Nordpolen dit vi går med Oden, är det fortfarande mycket is sommartid, ofta även drivis och flerårsis.

Som direktör för polarforskningssekretariatet är hon van vid att svara på ”dumma” frågor. En annan som brukar dyka upp handlar om satelliter. De används ju för mätningar av mark och hav idag – är inte det ett smidigare sätt?

– Satelliter är jättebra att använda för att samla in stora mängder data, men den typen av undersökningar vi gör räcker de inte till för. På Oden har vi instrument som mäter strömmar och bottenförhållanden ner till 4 000 meter och mer. Fartyget har betytt otroligt för svensk polarforskning liksom för klimatforskningen.

Katarina Gårdfeldt beskriver Oden som världsledande i sin kategori och det är ett av få fartyg som faktiskt kan ta sig till Nordpolen. Mängder av högt citerad forskning, både svensk och internationell har tagits fram med hjälp av fartyget. Så varför ska Sverige, som regeringens utredning av forskningens infrastruktur nu föreslagit, satsa 1,5 miljarder kronor på ett nytt? Vad kan bli bättre?

– Oden har ett stort klimatavtryck och vi behöver ett fartyg som har potential för klimatneutral drift, exempelvis metanol. Det vore också ypperligt för våra mätningar eftersom sot och andra förbränningspartiklar som stör mätningarna skulle minimeras. Det är förstås självklart att vi som arbetar med polar- och klimatforskning inte vill bidra med stora växthusgasutsläpp från vår forskningsinfrastruktur utan vi vill såklart gå i bräschen och visa vägen framåt. Kan man ta sig till Nordpolen på klimatneutralt bränsle kan det nog funka för andra också. 

Med 30 år på nacken är Oden också ett gammalt fartyg och därmed dyrt i drift. Visst man har fått ner avskrivningarna, men som forskningsisbrytare för polarexpeditioner behöver hon ständigt renoveras, lappas och lagas vilket också kostar, och reservdelar kan dessutom vara svåra att få tag på.

– Vi behöver dessutom ett fartyg med dynamisk positionering, alltså ett fartyg som kan ligga still i öppet vatten och operera. Det kan inte Oden. Det kan vara farligt att ha instrument i vattnet om fartyget börjar driva samtidigt som man släpper ner vinschar på flera tusen meter. Därför undviker vi att operera i öppet vatten utan stöder istället henne mot ett isflak.

Katarina Gårdfelft nämner polarexpeditionen ARCOP som ska genomföras nästa sommar, en expedition som kostar 250 miljoner kronor och som finansieras av det internationella forskningskonsortiet European Consortium for Ocean Research Drilling (ECORD). En rysk isbrytare och ett scweiziskt ägt borrfartyg ska tillsammans med Oden ta upp en borrkärna ur sediment på 900 meters djup strax intill Nordpolen. Lyckas man kan forskarna läsa ut hur klimatet i Arktis varierat 50 miljoner år tillbaka i tiden. Det skulle i sin tur ge svar på vad en kraftig förändring av växthusgaser betytt för Arktis klimat tidigare och hur snabbt sådana förändringar har gått.

– Skulle vi haft det klimatneutrala kraftiga fartyget med dynamisk positionering som utredningen nu vill satsa på så skulle vi kunna genomföra den expeditionen med enbart det. Fartyget som borrar får nämligen inte röra på sig mer än 30 meter. Annars kan strängen som tas upp brytas. Odens och den ryska isbrytarens roll är att bryta och hålla undan is från borrfartyget så att dess position inte störs.

Ett nytt polarforskningsfartyg ska alltså bli kraftigare och större, vilket inte bara ger möjlighet för fler forskare att komma till Arktis utan också möjlighet till fler samarbeten med andra länder och därmed också finansiering.

– Man bör tänka årskostnad istället för anskaffningskostnad kring det här. Som det är nu tvingas vi tacka nej till många förslag på internationella samarbeten eftersom vi inte har tillgång till forskningsfartyg året runt. Oden är ju upptaget som isbrytare i Östersjön under vintern. Med ett åretruntfartyg skulle vi exempelvis kunna återuppta forskning vid  Antarktis, något som vi inte haft möjlighet att göra de senaste tio åren. USA och Storbritannien har ett stort intresse för att samarbeta med Sverige för att tex utforska västantarktis glaciärer som sträcker sig ut i havet och som till följd av klimatförändringarna  kan komma att påverka global havsvattennivå förändring i framtiden.

Än så länge finns ett förslag. Hur lång tid kan det ta innan Sverige har världens kraftigaste och modernaste polarforskningsfartyg på plats?

– Nästa steg är att regeringskansliet lägger fram ett förslag kring hur det hela ska gå till. Vi hoppas på att få träffa forskningsministern i september och det kommer att vara ett seminarium om arktisforskning i Riksdagen i höst och vi kommer givetvis göra vårt bästa för att trycka på. Det här får inte ta tio år, det finns stor kunskap i Sverige om att bygga den här typen av fartyg. Beslutar man bara om finansiering skulle det här kunna gå på ett par, tre år, säger Katarina Gårdfeldt.

Senaste nytt