Nationell samordnare för inrikes sjöfart i regeringens godsstrategi

På torsdagen presenterades den första nationella godstransportstrategin som bland annat innehåller en nationell samordnare för inrikes sjöfart och en översyn av lotsplikten.

Syftet med strategin är att skapa förutsättningar för effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter. Strategin är den första i sitt slag och är avsedd att vara en plattform för fortsatt samverkan inom godstransportområdet. Inriktningen är alla trafikslag måste utvecklas i ett samlat transportsystem.

Ett stort antal insatser är listade i strategin. Vissa är redan införda eller på gång såsom tonnageskatten och eko-bonus system. Andra är tänkta att genomföras, exempelvis farledsfördjupningar och förenklad rapportering vid fartygsanlöp. Flera av insatserna har presenterats tidigare i den nationella infrastrukturplanen.

De insatser som redovisas i strategin och det fortsatta arbetet ska fokusera på att åstadkomma:

  1. Konkurrenskraftiga och hållbara godstransporter
  2. Omställning till fossilfria transporter
  3. Innovation, kompetens och kunskap

Hela godsstrategin finns att hämta här:
https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2018/06/effektiva-kapacit…
Nedan listan några av insatserna som berör sjöfarten.

En nationell samordnare för ökad inrikes sjöfart och närsjöfart ska utses
Regeringen bedömer att det krävs en flerårig satsning på samordning för att ta tillvara sjöfartens potential. Samordnaren kommer att placeras på Trafikverket och få ett tidsbegränsat uppdrag på sex år. Samordnaren ska, i dialog med berörda aktörer, utarbeta och verkställa en handlingsplan som främjar inrikes sjöfart och närsjöfart, som också främjar energieffektiva lösningar med låga utsläpp. Samordnaren ska även initiera och främja samverkan mellan berörda aktörer. Samordnaren bör också ha en kunskapsspridande funktion och föra en dialog med transportköpare, speditörer, hamnar, kommuner, rederier och andra relevanta aktörer om möjligheterna att på olika sättstimulera en överflyttning av godstransporter från landtill sjötransporter. I uppdraget ska det även ingå att analysera hur torrhamnar och omlastningskajer för sjöfart på inre vattenvägar kan utvecklas för att bidra till ökad sjöfart, inklusive kopplingen till infrastrukturinvesteringar, för att bidra till ökad hamnkapacitet och produktivitet, minskad trängsel, minskad negativ miljöpåverkan och regional utveckling.

Fler inre vattenvägar
Regeringen har uppdragit åt Transportstyrelsen att se över om fler vattenområden skulle kunna klassas som så kallade inre vattenvägar.

Fortsatt dialog och samverkan för ökade sjötransporter
Regeringen har initierat en dialog med hamnar, kommuner och andra relevanta aktörer om möjligheterna att på olika sätt gemensamt arbeta för att stimulera en överflyttning av gods från land- till sjötransporter och samtidigt åstadkomma ökad energieffektivitet och klimatprestanda. Regeringens ambition är att dialogen ska generera ökad samverkan mellan berörda aktörer, men också konkreta förslag på vad olika aktörer kan göra var och en för sig och tillsammans för att öka andelen sjötransporter och minska fartygens utsläpp.

Höga omlastningskostnader
I syfte att öka incitamenten att välja transportupplägg som inkluderar sjöfart och järnväg avser regeringen att analysera behovet av att och hur intermodala transporter kan främjas, där omlastningspeng skulle kunna vara ett alternativ.

Tonnagebeskattning
Regeringen har för avsikt att följa upp och utvärdera effekterna av det nya systemet. Det bör då särskilt analyseras vilken effekt införandet av tonnagebeskattning har haft på andelen svenskregistrerade fartyg. Om det vid utvärderingen skulle visa sig att de rederier som har valt tonnagebeskattning inte har några svenskflaggade fartyg i sin flotta kan det finnas skäl att utreda orsakerna till detta.

Miljöstyrande avgifter
Ekonomiska styrmedel, såsom farledsavgifter, bör användas på ett sådant sätt att incitament för miljöförbättrande åtgärder är tydliga och att de aktörer som vidtar sådana åtgärder premieras. Regeringen är positiv till en mer styrande differentiering av avgifterna där så är möjligt och ändamålsenligt.

Forskning om biodrivmedel
Regeringen stödjer forskning som syftar till att vidareutveckla bränslen och minska produktionskostnaderna av biobränsle till transportsektorn, bland annat genom Statens energimyndighet och Verket för innovationssystem (Vinnova).

Internationell samverkan för minskade utsläpp från sjöfarten och luftfarten
Regeringen avser att fortsätta bidra aktivt i IMO:s arbete för att minska växthusgasutsläppen från den internationella sjöfarten.

Ökad elektrifiering av sjöfarten
Nedsättningen av energiskatten för landström ska förlängas.

Skyltfönster inom järnväg och sjöfart
Regeringen vill tillsammans med näringslivet verka för att skyltfönster för ny teknik, exempelvis test- och demonstrationer av smart och flexibel omlastning och automatiska transportsystem skapas i anslutning till järnväg och hamnar…/… Sjöfarten utvecklas i riktning mot att bli allt mer automatiserad, och på längre sikt och för vissa fartygssegment, helt autonom (obemannade fartyg)…/…Regeringen anser att det är särskilt angeläget med de insatser för ökad forskning och innovation som planeras inom transportområdet som rör sjöfart. Dessa insatser bidrar till att främja högkvalitativa godstransporter med sjöfart samt ger ökade möjligheter till export av hållbara lösningar.

Senaste nytt