Samverkansprogram och testbäddar i forskningspropositionen

I den forskningsproposition som högskole- och forskningsminister Helen Hellmark Knutsson presenterat gläds Lighthouse åt bland annat ambitionen att öka satsningen på strategiska innovationsområden och att vikten av testbäddar lyfts fram.

I forskningsproposition presenteras regeringens syn på forskningspolitikens inriktning i ett tioårigt perspektiv, med särskilt fokus på satsningar 2017–2020. Propositionen har stark fokus på samverkan mellan högskola, näringsliv och samhälle och prioriterar forskning kring klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap samt ökad digitalisering.

– Vi har stora förväntningar på att det verkligen kommer hända saker inom de här områdena och det är väldigt positivt med det triple helix-perspektiv som genomsyrar propositionen. Samverkan mellan industri, akademi och institut och samhälle är väldigt viktig, säger Åsa Burman, verksamhetschef för Lighthouse.

Förstärkning av strategiska innovationsområden
Strategiska innovationsområden har funnits sedan 2012 och är en satsning där ledande aktörer från näringsliv, akademi och offentlig sektor själva pekar ut och definierar områden där de ser behov av en svensk kraftsamling och gemensamma insatser. I budgetpropositionen skriver regeringen:

”För den kommande tioårsperioden är regeringens ambition även att digitalisering ska genomsyra samtliga samverkansprogram och att förstärkningen på strategiska innovationsområden fördelas relativt jämnt mellan de fem samverkansprogrammen. I budgetpropositionen för 2017 föreslår och beräknar regeringen en ökning av Vinnovas forskningsanslag till följd av satsningar på strategiska innovationsområden. Satsningen omfattar 155 miljoner kronor 2017 och därefter ytterligare 45 miljoner kronor 2018, 75 miljoner kronor 2019 och 125 miljoner kronor 2020. Därmed beräknas anslagsnivån bli 400 miljoner kronor högre 2020 än 2016 för detta ändamål.”

– Det finns ännu inget program direkt riktat mot det maritima området, men vi ser det som positivt att sjöfarten tar plats i samverkansprogram och andra satsningar som forskningspropositionen rymmer. Det är ett steg i rätt riktning, säger Åsa Burman.

Sjöfartens roll
Sjöfarten ingår i samverkansprogrammet Nästa generations resor och transporter och ses som en viktig del för att kunna möta samhällsutmaningar såsom sysselsättning, miljö- och hälsopåverkan och klimatförändringar. Regeringen skriver:

”Samverkansprogrammet för nästa generations resor och transporter är ett steg i att möta ovanstående utmaningar för ett robust väg- och järnvägssystem samt en välutvecklad, innovativ och konkurrenskraftig sjö- och luftfart. Samtidigt kan samverkansprogrammet bidra till att förverkliga framtidens möjligheter till digitala mobilitetstjänster samt självkörande och uppkopplade fordon och fartyg.”

”Regeringens mål är att Sverige ska ha konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. Samverkan för en stark svensk sjöfart är viktig för regeringens ambitioner att öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader.”

– Det är jätteviktigt med en stark svensk sjöfart som är både konkurrenskraftig och hållbar. Det finns också många marintekniska företag som huvudsakligen exporterar sina produkter och som är stora på världsmarknaden. De är en viktigt del av den maritima sektorn och FoI-satsningar måste även inkludera dessa verksamheter, säger Åsa Burman.

Höjda basanslag
Universitets och högskolors basanslag höjs med 1,3 miljarder kronor till 2020. Regeringens syfte med ökningen är inte att öka antalet forskare. Avsikten är att höja kvaliteten och att ge större utrymme för forskning inom anställningarna samt en tydlig karriärstruktur.

– Alla svenska universitet och högskolor måste ha rimliga förutsättningar att bedriva högre utbildning på vetenskaplig grund och bygga upp starka och profilerade forskningsmiljöer. Genom att öka basanslagen förväntar sig regeringen samtidigt att lärosätena ska ta ett tydligare ansvar för att stärka samverkan med det omgivande samhället, förbättra karriärvägarna för unga forskare och öka forskningsanknytningen i den högre utbildningen, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning i regeringens pressmeddelande.

Test och demonstrationsanläggningar
I början av årets lanserade regeringen Testbädd Sverige som ska uppmuntra att nya idéer och lösningar testas i Sverige. Forskningspropositionens satsning på test- och demonstrationsmiljöer är nära knuten till Testbädd Sverige och har framför allt fokus på testbäddar i verkliga miljöer.

”Regeringen anser att störst utvecklingsbehov liksom störst potential finns inom kategorin verkliga miljöer som utvecklas och drivs tillsammans med problem- och behovsägare, med verklighetsnära förutsättningar. Testbäddar i verkliga miljöer är även det ett område där Sverige, med sin välfungerande offentliga sektor och många utvecklade systemlösningar, har bäst förutsättningar att skapa något unikt.”

I budgetpropositionen för 2017 beräknar regeringen att Vinnovas anslag ökar med 75 miljoner kronor 2018 och med ytterligare 25 miljoner kronor 2019 för detta ändamål. Därmed beräknas anslagsnivån bli 100 miljoner kronor högre 2020 än 2016.

– Sjöfarten efterlyser testbäddar och det är roligt att regeringen i propositionen lyfter fram transportsektorn som ett viktigt område där testbäddar kan spela roll. Vi står i startgroparna för att få testa den autonoma tekniken för en svensk satsning på smarta fartyg, säger Lighthouse verksamhetschef Åsa Burman.

– Det ska bli jätteintressant att se vad man lägger in i regleringsbreven för de olika myndigheterna, hur man ska effektuera forskningspropositionens intentioner och den maritima strategin som kom förra året. Vi har också stora förhoppningar på den separata energiforskningspropositionen som kommer snart eftersom energieffektivisering, fartygsbränslen och framdrivning är avgörande frågor för sjöfartens framtid, fortsätter Åsa Burman.

Fakta: Strategiska innovationsområden och samverkansprogram
Regeringen har inrättat Nationella innovationsrådet för att genom kunskapsutbyte och samverkan bidra till Sveriges innovations- och konkurrenskraft. Rådet består av fem ministrar med statsministern som ordförande samt tio externa ledamöter med bakgrund från bl.a. näringsliv och forskning. Efter diskussioner i innovationsrådet har fem samverkansprogram inrättats. Programmen ska stimulera och bygga vidare på de många goda insatser för forskning och innovation som görs i samverkan mellan näringsliv, universitet och högskolor och offentlig sektor i övrigt.

Fakta: Samverkansprogrammen

  • Nästa generations resor och transporter.
  • Smarta städer.
  • Cirkulär och biobaserad ekonomi.
  • Life science.
  • Uppkopplad industri och nya material.

Fakta: Forskningspropositionen i siffror

Related content:

Senaste nytt